idashuvud

Förra veckan var jag på inte mindre än 3 jobbintervjuer.
På tisdagen ringde en avdelning och ville ha tillbaka mig på en andra intervju för ett vikariat.
På onsdagen (igår) ringde den avdelning jag helst ville jobba på och erbjöd mig en TILLSVIDARETJÄNST!

Det här är helt sjukt! Nu för tiden sägs folk upp, de får inte tillsvidareanställningar..

Jag måste ju helt enkelt vara BÄST! Heja mej =)

Det finns två viktiga saker med mitt liv, som egentligen handlar om samma sak i botten; LYCKA.

1: Jag vill arbeta med något jag trivs med, där jag kan känna mig viktig och utmanad att lära mig nya saker. Jag vill arbeta med människor.

2: Jag vill känna mig nöjd med mitt liv, med vart jag bor, vem jag bor med, vilka jag träffar, vad jag gör.

Välkänt är att: "lycka är att vara tillfreds med det man har" (och att själv SE TILL att det man har är det som gör en lycklig!)

För mig är familjen viktig, vänner och intressen är viktiga.
Jag vill bilda familj, jag vill att de viktigaste vän- och familjerelationerna ska fungera, jag vill totalrenovera mitt hem som ska vara ett hus.

För att jag ska kunna trivas med mitt arbete så ska jag när det känns lägligt läsa vidare och utöka min kompetens. Jag vill då arbeta med möten, utmanas i att inge människor trygghet och vara ett stöd. Kanske som barnmorska (för att det vore ett privilegium) eller narkossköterska (för att de är så häftiga och kompetenta).


Mitt hem ska inte vara ett hus förrän det hus som passar bäst hittas. Jag har ingen brådska med det.
Min familj ska inte vara med barn förrän det är dags, alltså meningen. Jag har lust, men egentligen ingen brådska med det heller om jag tänker efter...
Min karriär har en naturlig utveckling, där man först skaffar sig en grundkompetens, och senare kämpar för att passa det jobb man allra helst vill ha. Jag känner mig inte stressad, för jag har 41 år till pension.

Veckans delmål koncentrerar sig på arbete: Jag ska förbereda mig bra för jobbintervjuerna nästa vecka, och fortsätta söka de jobb jag tror kan passa mig bra på. Om jag får två negativa svar efter intervjuerna, så var det för att någon annan hade bättre kompetens för arbetet, bättre erfarenhet eller utbildning. Jag har ett så bra CV så  två arbetsgivare vill träffa mig. Det är bra, och första delen i mitt lyckliga liv.

Jag vill inte kalla det jakt på lycka, för bara insikterna gör mig lycklig.
Jag är lycklig, och mitt liv kommer fortsätta vara fantastiskt!

Kram världen!

Nästa vecka har jag 2 jobbintervjuer. Jag har att göra på vaccinationsbyrån några veckor till. Svininfluensans spår bleknar sakta men säkert.

Å idag träffade jag 2 härliga människor på tåget hem från sthlm. Vi hade ett långt och givande samtal och jag förstod hur jag själv kan påverka mitt liv så det blir som jag vill. Det gäller bara att veta vad man vill! Å vet man inte det, så vet jag även nu hur man ska ta reda på det.

Bosses tips var att skriva ner sina mål, skriva vad man ville åstadkomma, sätta delmål, kanske till och med sätta ett datum. Så det ska jag göra... NU =)

Jobbar eftermiddag hela veckan, bara korta dagar med 3-4 timmars pass, men tänker man inte på att man typ kommer vara pank en tid framöver, så är det ju värsta lyxlivet!
Kan plugga på morgonen, luncha med vänner, å är ändå hemma i tid för middag =)

Men jag skulle gärna tjäna lite mer guld... Att jobbsökandet ska vara så tröööööööögt.

Om jag berättar att helgens festande slutade med att 2 st behövde hjälp i säng, 4 föll och behövde hjälp upp, en slutade på sjukhuset och blev inlagd, en glömde mobilen och gömde plånboken, en är fortfarande inte nykter och har minnesluckor...
Visst låter det som värsta fjortisfesten!? Det var det inte, det var 85årskalas. =D Skandalkväll... Jag var nykter och chaufför, och behöver jag understryka att jag nog hade roligast?

Uppsala de närmaste 10 dagarna enligt planerna... Kanske borde packa?
Nu: fast and the furious. 4:an eller 3:an..?